Frågor och svar

Under frågor och svar listar GVK de vanligaste frågorna som vi får från er. Förhoppningsvis hittar du ditt svar här, eller på någon annan del av webbplatsen.

Tänk också på att sökverktyget effektivt hittar på hela webbplatsen. Du är självklart välkommen att kontakta oss med din specifika fråga som rör våra branschregler för våtrum.

  • Hur testar man och godkänner plastmattor?

    Golvbranschen, GBR, har en testmetod som beskrivs i Golvbranschens Branschstandard. I denna definieras hur plastmattor för golv och vägg (beläggning, beklädnad och tätskikt) ska testas enligt gällande Europanormer och andra testmetoder. Detta för att få klassas som vattentät beläggning, beklädnad eller som tätskikt bakom kakel och klinker. I godkännande ingår också dokumenterade, granskade och godkända monteringsanvisningar.

  • Är det godkänt att utföra delreparation av tätskikt i våtrum?

    Med delreparation av tätskikt menar vi när man utför en åtgärd i våtrummet som kräver att tätskiktet avlägsnas i en del av utrymmet för att sedan återställas. Detta kan vara aktuellt t.ex. då golvvärmesystem ska repareras, då golvbrunn måste bytas ut eller då man fått ett läckage igenom tätskiktet. GVK rekommenderar att man utför en tätskiktsinstallation med så få skarvar som möjligt. Ofta leder en delreparation till fler skarvar än när man installerar tätskikt i hela utrymmet och resultatet kan oftast inte likställas med ett utförande där tätskikt installeras i hela utrymmet på en gång. I första hand ska man rådfråga sin tätskiktsleverantör som ska ha en anvisning för hur delreparation ska ske. Det är också viktigt att kontrollera att delreparation kan ske med bibehållen produktgaranti. Saknas anvisning eller garanti för delreparation rekommenderar GVK inte en delreparation. Av praktisk erfarenhet vet vi att plastmattor kan delrepareras med gott resultat och att tätskiktsfolier har goda förutsättningar för detta.

  • Kan jag byta en trasig kakel- eller klinkerplatta utan att skada tätskiktet?

    En erfaren fackman kan vanligen byta kakel/klinkerplattor med bibehållen eller återställd funktion hos tätskiktet. Vätskebaserade tätskikt är känsligare än tätskiktsfolier och plastmattor. Rådgör alltid med leverantör av tätskikt för bibehållen garanti på tätskiktet.

  • Byte av plastmatta på golv vid kakel på vägg

    GVK rekommenderar att man utför en tätskiktsinstallation med så få skarvar som möjligt. Ett vanligt utförande på befintliga våtrum (särskilt från 90- och 2000-talet) är plastmatta på golvet och kakel på väggen. På golvet utgör plastmattan både yt- och tätskikt medan kaklet har kompletterats med ett tätskikt. Många gånger upplever man att kaklet på väggen är "fräscht", medan plastmattan av estetiska skäl behöver bytas. Plastmattan ansluts via uppviket till tätskiktet under kaklet på väggen. I första hand bör man undersöka om det är möjligt att knacka bort den nedre raden av kakelplattor på väggen för att kunna ansluta en ny plastmatta med uppvik. Detta är möjligt om tätskiktet är tillräckligt robust för ett byte av kakelplatta, till exempel plastmatta som tätskikt. Golvbranschen, GBR har även ett tekniskt råd som talar om hur hela golvmattan kan bytas och anslutas med hjälp av en horisontell svetsfog i uppviket på väggen. I första hand ska denna lösning undvikas, men där den tillämpas ska fogen täthetsprovas med GVK-pumpen och konstateras vara vattentät. Denna metod ska inte tillämpas på äldre golvmatta. En tumregel kan vara max 5 år, eller enligt leverantörens rekommendation.

  • Ska man ha tätskikt på golvet i en toalett utan dusch och golvbrunn?

    Ja, ökade skador på grund av bland annat droppläckage från rörkopplingar och städning med för mycket vatten gör att man behöver ha ett tätskikt på golv med uppvik i toalett där underlaget behöver skyddas. Består underlaget av till exempel spånskiva eller gipsskiva är det lämpligt att skydda det med ett tätskikt. Det samma gäller vid gipsvägg, då golv-väggvinkeln måste förseglas genom ett uppvik av tätskikt eller plastmatta. Enligt Boverket ska därför toaletter, tvättstugor och utrymmen med varmvattenberedare ha tätskikt på golv vilket viks upp, normalt cirka 100 mm, på vägg.

  • Måste man ha tätskikt i taket?

    Nej, det finns inga sådana krav. Det är dock lämpligt att, på takskivor av vanligen kartongklädd gips, måla med en godkänd vattentät våtrumsfärg, typ VT. Se även: www.maleri.se.

  • Får man installera tätskikt i utrymmen utan tröskel?

    Ja, det finns inget formellt krav om tröskel men det ska finnas en nivåskillnad mellan golvbrunnens sil i duschplats eller motsvarande och ytskiktet vid platsen för tröskeln, minst 20 mm, gärna mer. Vid klinker på golv måste fästmassan förseglas mot intilliggande rum med fuktkänslig byggnadsdel eller ytskikt. Fästmassan transporterar fukt och kan orsaka skador vid dörröppningar.

  • Hur limmas plastmatta på fukttåliga skivor?

    Limfabrikanterna reviderar kontinuerligt sina limrekommendationer och det är viktigt att kontrollera att aktuellt underlag finns med. Generellt kan man säga att vattenbaserade limmer måste ha ett sugande underlag för att det ska fungera att limma en tät plastmatta mot underlaget.

    Kompatibiliteten för våtrumsskivor och tätskikt av folietyp eller plastmatta har fastställts och redovisas under Godkända produkter - Våtrumsskivor

  • Vad menas med våtzon?

    GVK delar in våtrummet i våtzon 1 och våtzon 2.

    • Våtzon 1 är den del av våtrummet som normalt belastas med vattenspolning från en dusch- eller karblandare. Hit räknas hela golvet samt vägg i dusch och vägg närmast dusch, duschplats plus cirka en meter utanför duschplatsen. Är duschplats eller motsvarande belägen mot yttervägg räknas hela ytterväggen som våtzon 1. I detta område ställs särskilda krav då man ska göra infästningar i väggen vilka penetrerar tätskiktet. Nästan 100% av vattenskador i tätskikt inträffar i duschplatsen och där är cirka ¾ av skadorna på golv.
    • Våtzon 2 är övriga väggar i våtrummet.

     

  • Vilken är definitionen för duschzon?

    GVK anser att en standardduschplats är 90x90 cm. Till detta bör läggas ett fukt- och stänkområde på 100 cm (våtzon 1).

  • Är det OK att installera klinker på befintlig golvmatta?

    Generellt sett måste man förhålla sig kritiskt till att installera ett nytt ytskikt på befintlig plastmatta. Några aspekter att ta hänsyn till:

    • Plastmattan måste vara godkänd som tätskikt enligt Golvbranschens testmetod samt godkänd för detta utförande vid den aktuella tidpunkten. Länk till aktuell förteckning över godkända produkter.
    • Golvet måste vara förstärkt mot svikt och fuktrörelser för att klinkerplattorna inte ska släppa från underlaget. Normalt är ett betonggolv tillräckligt stabilt, medan träbjälklag oftast måste förstärkas. 
    • Plastmattan ska vara hel och rätt monterad. Dessutom ska plastmattan inte vara äldre än 5 år alternativt enligt annan rekommendation från leverantör.

     

  • Går det att kombinera tätskikt av plastmatta med andra tätskikt i våtrum?

    Så länge produkterna är branschgodkända och det finns en monteringsanvisning som beskriver aktuellt utförande anser GVK att det är godkänt. Exempel på kombinationer är tätskiktsfolie i våtzon 1 och vätskebaserat tätskikt i våtzon 2 eller plastmatta på golv och vätskebaserat tätskikt på vägg.

  • Vilka krav finns på tätskikt och golvbrunn i tvättstuga?

    Boverket anger att tvättstuga bör ha tätskikt på golv som dras upp på vägg. Rådet ska följas om man inte kan göra på ett annat sätt som är minst lika bra. Normalt dras tätskiktet upp cirka 100 mm. Det finns inget krav på golvbrunn i tvättstuga. Men varje bostad ska ha minst ett utrymme, för personlig hygien, med en golvbrunn.

  • Måste man ha tätskikt i hela våtrummet?

    Generellt kan man säga att hela våtrummet är en riskzon, vilket gör att GVK rekommenderar att man har ett tätskikt i hela utrymmet. Vid mycket stora badrum, spa-avdelningar eller liknande, kan det vara befogat att utreda vilka delar av rummet som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenstänk och eventuellt utläckande vatten. Om man inte förser hela utrymmet med ett tätskikt, ska man följa Boverkets Byggregler och täta riskområden. Normalt är att ha tätskikt på hela golvet. Möjligen kan delar av vägg, som inte utsätts för vatten utgöra undantag. I utrymmen med risk för tillskjutande fukt bör utredning ske om och var tätskikt ska finnas för att inte riskera ett haveri.

  • Måste man ha tätskikt på golv i tvättstuga?

    Boverket anger att tvättstuga bör ha tätskikt på golv som dras upp på vägg. Rådet ska följas om man inte kan göra på ett annat sätt som är minst lika bra. Normalt dras tätskiktet upp cirka 100 mm.

  • Måste man ha uppvik i en toalett med plastmatta?

    Flera försäkringsbolag, Boverkets Byggregler och GVK rekommenderar ett uppvik i golv-väggvinkeln för att minimera risken för vattenskador.

  • Rörgenomföringar i duschzonen, kan man ha det?

    På vägg får man endast ha genomföring till dusch- eller badkarsblandare. På golv bör endast finnas genomföring för golvavlopp, normalt en golvbrunn.

  • Är det OK med vätskebaserat tätskikt – även kallat rollat tätskikt eller ”gummi” – som tätskikt på träbjälklag?

    Nej. Enligt GVKs branschregler ska träbjälklag förses med plastmatta som tätskikt eller tätskiktsfolie på träbjälklag.

  • Måste man ha en spånskiva av kvalitet V313-P5?

    GVK rekommenderar en fukttrög skiva (V313-P5) som rör sig mindre mellan sommar och vinter då relativa fuktigheten inomhus ökar och minskar i uppvärmda bostäder. Det är av särskild betydelse då variationer med årstiderna inverkar på icke uppvärmda sommarstugor. Rörelse kan i vissa fall resultera i en tendens till veckbildning dvs. skönhetsfel, men troligen inte vattenskada. I normalt uppvärmda bostäder som inte utsätts för lika stor fuktvariation är kravet på högsta fuktstabilitet inte lika viktigt.

  • Finns det någon praxis på vad BRFen (Bostadsrättsföreningen) är ansvarig för i ett våtrum och vad BRF-innehavaren är ansvarig för?

    GVK har inga synpunkter på hur bostadsrättsföreningar ska förhålla sig till sina bostadsrättsinnehavare och ger inga praxisrekommendationer i enskilda fall.


  • Är det OK att ha en traditionell gipsskiva med kartong som underlag till fukttålig skiva?

    Både ja och nej ur ett fukttekniskt perspektiv. Ja om man har ett tillräckligt bra tätskikt kan man ha enbart kartongklädd gips, en eller flera skivor, bakom tätskiktet. Nej om tätskiktet är för dåligt så att fukthalten i den fukttåliga skivan blir högre än vad kartongen tål och fukten förs över till kartongen. GVK rekommenderar att skivmaterialleverantörens anvisning följs avseende konstruktionslösning för väggskivor. Dessutom bör hela väggskivekonstruktionen vara av fukttålig kvalitet, för att rätt funktion ska kunna upprätthållas.

  • Är det OK att ha en träbaserad skiva som underlag till fukttålig skiva?

    GVK har rekommendationer för vilka underlag som är lämpliga att applicera tätskikten på, men någon rekommendation för vilka reglar, som ska användas, plåt eller trä, eller vilka väggkonstruktioner som är godkända, anger inte GVK. Det kan dock vara rimligt att anta att om man har man valt en mer fukttålig lösning, också vill tillämpa den fullt ut enligt skivmaterialleverantörens anvisning. Ofta diskuteras bristen på möjligheter att göra infästningar vid fukttåliga skivor, vilket till viss del går att åtgärda med speciella infästningsdetaljer från leverantören eller genom så kallad kortling dvs. extra tvärregel mellan två ordinarie reglar.

  • Är det OK med kartongklädd gips när man har plastmatta som tätskikt?

    Ja, det är tillåtet enligt GVK.

  • Är det OK med kartongklädd gips när man har plastmatta som ytskikt?

    Ja, det är tillåtet enligt GVK.

  • Är det OK att ha traditionell gipsskiva i taket?

    Ja, tak är normalt inte fuktbelastade med vatten eller med fuktig fästmassa bakom kakel. Man bör dock måla med en färg som lämpliga egenskaper. Kvaliteten ska vara av klass VT dvs. vattentät.

  • Vad ska man ha för skivor på golv?

    Man bör ha skivor som är mekaniskt stabila, fukttröga osv. samt lämpliga som underlag för spackel, tät- och ytskikt.

  • Vilket regelavstånd måste jag ha i vägg och underlag?

    Centrumavståndet mellan reglar i vägg och bjälkar i golv bör ligga inom spannet 300-600 mm och förstärkas med lämpliga skivor för att kunna utgöra underlag för tät- och ytskikt. Det är speciellt viktigt vid keramiska ytskikt. Rådgör alltid med skivmaterialleverantören för att säkerställa rätt konstruktion för just ditt utförande av våtrummet.

  • Kan jag ha ett badrum i källare med tillskjutande fukt?

    Tillskjutande fukt förekommer ofta i källare, sous terrain och platta på mark i äldre hus utan kapillärbrytande skikt och bra dränering. Vid tillskjutande fukt ska man normalt undvika tätskikt alternativt använda en tätskiktsprodukt som är avsedd att fungera i denna miljö. Man ska undvika plastmatta och tätskiktsfolie vid tillskjutande fukt, eftersom dessa material riskerar att släppa från underlaget när limmet bryts ner av de för höga fuktnivåerna. Vattenbaserade lim klarar ca 85 % relativ fuktighet. Tillskjutande fukt betyder att underlaget har ca 100 % relativ fuktighet.

  • Ska ångspärren vara kvar i väggen?

    GVK ger inga rekommendationer avseende huskonstruktionen. Gör inga ingrepp i huskonstruktionen utan att först konsultera husets konstruktör, eftersom modifieringar kan leda till följdfel som är svåra att förutse.

  • Hur förstärker man underlaget i ett 1700-talshus?

    Man får göra en bedömning från fall till fall. Den globala styrkan ska motsvara en 22 mm tjock golvspånskiva på bjälkar av kvalitet K24, dimension H x B = 220 x 45 mm med ett uppläggsavstånd på max 4,2 meter och centrumavstånd på max 600 mm. Om man ska montera klinker måste spånskivan förstärkas med en avjämningsmassa, minst 12 mm tjock, med lättfyllnadsmassor mellan bjälkarna eller med en hellimmad formstabil skiva på ca 13 mm.

  • Golvvärme… Vad säger GVK?

    Golvvärme i träbjälklag i våtrum med klinker som ytskikt kan utgöra en förhöjd risk beroende på var i bjälklaget värmen installeras. Se till att endast en leverantör ta hela ansvaret för bjälklaget, värmesystemet, tätskiktet och ytskiktet.

  • Ansluta tätskikt till väggnära golvbrunn – vad ska man tänka på?

    Väggnära brun ska vara testad och godkänd enligt branschgemensam testmetod för väggnära brunn. Varje test och godkännande avser en unik brunn tillsammans med ett unikt tätskikt. Det ska också finnas en godkänd monteringsanvisning redovisad.
    [Se godkända produkter]

  • Ansluta plastmatta till befintlig golvbrunn – är det möjligt?

    Enligt GVKs branschregler ska golvbrunnen bytas till en ny godkänd golvbrunn. Denna regel har tillämpats sedan april 2008.

  • Hur kan man känna igen vanliga golvbrunnar?

    Golvbrunnar efter 1990 utgör cirka 25-30% av beståndet. Här följer en liten översikt:

    • Vanligaste fabrikat är Purus som i de vita plastbrunnarna t.ex. Oden - RSK 711 35 22 eller Saga 75 sida - 711 36 09, känns igen på den blå klämringen. I vissa fall används gul klämring för brunnsmanschett. Klämringen hålls fast med en i klämringen inbyggd synlig rostfri skruvfjäder. Purus har andra varianter t.ex. lågbyggd brunn för tunna bjälklag.
    • Bilden visar Purus Saga. Den har en övre del vars lutning är justerbar med tre skruvar. I mitten syns det urlyftbara vattenlåset. Den blå klämringens inbyggda fjäder syns dock inte på bilden.

    Purus brunnssil plast äldre och nyare modell

    • Jafo har en liknande vit brunn PS 75 UMP - RSK 711 31 32 med ett koniskt säte mot vilken klämringen dras med fem rostfria skruvar samt en grå lågbyggd brunn benämnd 86:an efter dess höjd - RSK 711 31 95.

    Bilden visar Jafo PS 75 UMP

    Jafo brunnssil plast och rostfri (exempel)

    Bilden visar Jafo 86:an - exempel på en lågbyggd brunn. Skruvar saknas på bilden.

    • Blüchers golvbrunn är utförd i rostfritt stål och har justerbar förhöjningsring.
    • Bilden visar Blücher golvbrunn RSK 711 92 72, här med montageplatta 712 20 42.
    • Vieser, Serres, Sida DN75 H=140 mm, RSK 7114059, är svart med grått vattenlås och finns med förhöjd flänshals för att passa vid förstärkning av träbjälklag.

    Bilden visar Vieser Sida DN75 H=140

    Vieser brunnssil

    (Samtliga ovan uppräknade har godkända förhöjningsringar.)

    • Ido - inte så vanlig - är vit, har elastisk tätningsring, klämring med två hullingar och nivåring med två skruvar.

    Bilden visar IDO golvbrunn

    • Joti - inte så vanlig - med sex skruvar för klämringen, där tätskiktet ska gå ut på det horisontella brunnssätet.

    Bilden visar en Joti brunn

  • Varför ska man byta ut brunnar som är äldre än 1990 vid renovering?

    Brunnar före 1990 har ofta en dålig tätningsfunktion, är inte anpassade för kakel- och klinker, saknar ibland reservdelar samt kan äventyra våtrumskonstruktionens totala livslängd. När man projekterar och bygger ett våtrum, vill man att alla ingående komponenter i konstruktion håller våtrummet livslängd ut. En golvbrunn från till exempel 1985 kommer att utgöra en svag länk i konstruktionen. Sedan april 2008 finns heller inget sätt att uppfylla GVKs branschregler då golvbrunn äldre än 1990 behålls (vid plastmatta). Detta utförs i så fall som ett avsteg ifrån GVKs branschregler enligt beskriven metod. Detta medför också en osäkerhet ur ett försäkringsperspektiv och kan vara en nackdel, t.ex. lägre pris, vid försäljning av bostaden.

  • Hur identifierar man en golvbrunn?

    Golvbrunnar eller dess ingående delar har i regel ett RSK-nummer med hjälp av vilket man kan identifiera golvbrunnen. Till exempel RSK 711 80 82 som är ett löstagbart vattenlås i en golvbrunn från Purus.

  • Väggnära golvbrunnar – vad gäller?

    GVK har tillsammans med Byggkeramikrådet och Säker Vatteninstallation arbetat fram en branschgemensam testmetod för att säkerställa anslutningen mellan ett tätskikt och golvbrunn när den placeras närmare än 200 mm från vägg. På GVKs hemsida listas de golvbrunnar och tätskikt som är godkända i system för väggnära placering.

  • Om klämring saknas i golvbrunn – vad gör man då?

    Om golvbrunnen är konstruerad med klämring kan det gå att köpa en ny klämring. Om brunnen är konstruerad utan klämring måste den bytas. Annars går det inte att ansluta brunnsmanschett eller plastmatta. Det kan finnas undantag för vissa specialbrunnar där manschett enbart klistras.

  • Äger föreningen golvbrunn/groda eller är det den enskilde bostadsrättsinnehavaren?

    Det brukar framgå av bostadsrättsföreningens stadgar var ansvarsgränsen går. Det är i vilket fall lämpligt att kontakta föreningen innan renovering av badrum påbörjas. Det är också bra att känna till att ansvarsfrågan bör formuleras i stadgarna, innan eventuella diskussioner uppstår.

  • Får man installera kakel på kakel/klinker på klinker enligt GVKs branschregler?

    GVK har ingen avrådan eller förbud mot att installera ytterligare ett skikt kakel eller klinker på ett redan befintligt skikt. Däremot får man inte bygga bort ett bakfall i underlaget på detta sätt. Det formella kravet är att man följer spackel- och fästmasseleverantörens anvisning för detta utförande. Värt att notera är att man ofta får ett förhöjt insteg till badrummet, vilket ur ett funktionsperspektiv ofta är en nackdel.

  • Kvalitetsdokument – vad är det?

    Här följer en sammanstallning av GVKs viktigaste kvalitetsdokument och hjälpmedel för att säkerställa våtrumsinstallationen.

    • Anbudsbilaga

    GVKs anbudsbilaga ger beställare information om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda inför tätskiktsarbete enligt GVKs branschregler. Kan bifogas av GVK-företaget.

    • Anmälan av våtrumsarbete

    Ger beställare ett kvalitetsdokument som anger var arbetet utförs, valt tätskikt samt uppgifter om det GVK-auktoriserade företaget. Beställare ska få en kopia av anmälan som är en värdehandling.

    • Förkontroll

    En checklista som används för att säkerställa att underlag på golv och vägg samt VVS-installationer är OK enligt GVKs branschregler innan tätskiktsarbetena påbörjas.

    • Avvikelserapport

    När underlaget avviker från GVKs branschregler kan förkontrollblanketten användas for att notera avvikelser. Blanketten övergår då till en avvikelserapport vilken överlämnas till beställaren som avgör hur avvikelserna ska hanteras/åtgärdas.

    • Egenkontroll

    Dokumenterad egenkontroll av utförd tätskiktsinstallation överlämnas efter överenskommelse till beställare. Som konsument bör du begära att få en ifylld egenkontrollblankett avseende tätskiktsarbetena samt skötselråd for de aktuella ytskikten.

    • Kontroll av tätskikt

    Kontroll av tätskiktsarbete utförs av oberoende kontrollant, utbildad av GVK. Rapport överlämnas till beställare med kopia till GVK och det GVK-auktoriserade företaget. Detta kvalitetsdokument används vid stickprovskontroll och vid särskild kontroll.

  • Vad räknas som våtrum enligt branschreglerna?

    Utrymme som normalt, ofta dagligen, utsätts för vattenspolning och vattenspill och där vanligen ett golvavlopp, en golvbrunn, leder bort vattnet. I våtrum ställs i regel krav på vattentäthet hos golv och väggar.

  • Ansvarstid och garantier – vad gäller?

    Ansvarstiden för entreprenör i förhållande till konsument styrs av Konsumenttjänstlagen (KTjL). Konsumenttjänstlagen skyddar konsumenten upp till 10 år. Det är dock konsumenten som ska visa att entreprenören har ansvar för felet (dvs att det inte är åverkan eller normal förslitning) Garanti är frivillig för entreprenör i förhållande till konsument. Om garanti utfärdas ska entreprenören, under garantitiden, bevisa att det inte är fel när konsument klagar.

  • Hur många gånger får man göra om ett jobb?

    Konsumenttjänstlagen ger entreprenören rätt att rätta till fel. Det innebär att även stora fel kan rättas till som att göra om ett helt badrum. Möjlighet att göra detta kan bero på orsaken. Har entreprenören haft otur med en ny ovanlig produkt som krånglat eller beror misslyckandet på försumlighet och slarv? I det läget hamnar man i en förtroendefråga. Har man förtroende kan det vara rimligt att ge entreprenören ytterligare en chans. Har man tappat förtroendet kan det vara dags att häva köpet. Läs om hävning i Konsumenttjänstlagen.

  • Vad är en våtrumsanmälan?

    En bekräftelse på det beställda jobbet i ett våtrum där tätskikt ska monteras. GVK-företaget anger efter inloggning via GVKs hemsida viktiga uppgifter om beställningen. Bl.a. anges: Vem som är beställare, var arbetet utförs, vilket tätskikt som ska användas på golv och på vägg samt en bedömd startvecka för montaget. Om beställaren har en e-postadress sänds anmälan elektroniskt. Det går också en kopia till en länskontrollant som kan komma att utföra stickprovskontroll på tätskiktet som i fallet plastmatta även kan vara ytskikt. En länskontrollant är en person vilken på GVK:s uppdrag kontrollerar våtrum som GVK-auktoriserade företag har installerat. Kontrollanterna kan inte användas av företag som inte är auktoriserade av GVK eller av privatpersoner för att kontrollera om jobbet är rätt utfört enligt GVKs branschregler.

  • Hur gör man en fuktmätning i våtrummet?

    Fuktmätning kräver noggrannhet och särskild kompetens för att proverna ska ge rättvisa resultat. Man bör också skilja på fukt som tillförts under byggnationsskedet och fukt som tillkommit via ett badrum. Rådet för ByggKompetens, RBK har särskilda fuktkontrollanter som kan utföra byggfuktsmätningar i betong. Vid misstänkt vattenskada i ett badrum kan man göra indikationsmätningar med särskild utrustning som kan ge en bild av en vattenskadas omfattning, innan man börjar riva ytskikten.

  • Hur limmar man fast toalettstol mot plastmatta eller klinker?

    För att limma toalettstolar mot ytskiktet rekommenderas generellt att ett våtrumssilikon används. Gör inte hål igenom tätskiktet i onödan bara för att toaletten levereras med skruvhål.

  • Hur byter man ut en mjukfog i ett våtrum?

    Mjukfogar riskerar att bli smutsiga och se fula ut med tiden. Inträffar detta går det bra att avlägsna fogen och byta ut den mot en ny fog. Se till så att rätt typ av mjukfog används, så kallad sanitetssilikon. Anlita alltid en fackman för att utföra arbetet, så att du inte skadar tätskikten i våtrummet.

  • Förkontroll, vad innebär den enligt GVK?

    Innan man monterar tätskikt på golv och vägg kontrollerar GVK-företaget att förutsättningarna är rätt enligt byggregler, monteringsanvisningar och branschregler. Det kan t.ex. vara att golvbrunn och rör är rätt monterade, att önskad tröskel är monterad, att ytan inte är för ojämn, att det är rätt fall på golvet… Vid avvikelser kan dessa kommuniceras till beställaren via GVKs dokument för förkontroll. Sedan kommer man överens om vem som ska ta ansvar för att rätta till avvikelserna.

  • Egenkontroll, vad är det?

    Egenkontroll av arbetet ska alltid ske när du anlitar ett GVK-auktoriserat företag. Detta sker för att säkerställa att arbetet följer de branschregler som GVK har upprättat, som i förlängningen innebär att våtrummet ska vara tätt. Om du som privatperson vill ha en dokumenterad egenkontroll, ska detta kommuniceras innan arbetet påbörjas.

  • Fogsprång/nivåskillnader på keramiska plattor på golv – vad gäller?

    Generellt kan man säga att stora keramiska plattor i regel tillåter större nivåskillnader mellan plattor. I anslutning till golvbrunnen är det ofta direkt olämpligt att ha mycket stora plattor. Kontrollera alltid i GVKs branschregler hur stora nivåskillnader som tillåts för aktuell plattstorlek.

  • Hur ersätter försäkringsbolag vid vattenskada?

    Varje skadeförsäkringsbolag har sina unika regler men de är ganska lika. Huvudregel är att ersätta följdskador när ett tätskikt, en apparat eller rörledning läckt. Man bör kontrollera med sitt försäkringsbolag i vilken omfattning tät- och ytskikt eventuellt ersätts samt vilka åldersavdrag som tillämpas.

  • Är det OK att göra badrum själv?

    Om arbetena utförs fackmässigt och följer gällande branschregler finns det ingen "lagstiftning" som förbjuder att våtrumsarbetena utförs av en privatperson utan formell kompetens. Däremot rekommenderas starkt att anlita ett GVK-auktoriserat företag. Det är många gånger inte så lätt som man tror att bygga om sitt badrum. GVK-företagets kvalitetsdokument är en värdehandling. Man får dessutom 10 års skydd genom Konsumenttjänstlagen.